på utsidag kan man verka som en väldigt lycklig person, men på insidan är man egentligen motsatsen. det är först när jag är som mest nere som jag inser vilka otroligt fina vänner jag har, och vilka som verkligen betyder mest! jag vet att jag egentligen har det väldigt bra mot vissa andra, men det kan vara väldigt svårt att sätta sig in i om man aldrig varit med om det själv. därför vill jag bara påminna er om att ni har det väldigt bra. även jag, fast det kanske inte alltid känns så. kanske bloggar något imorgon om jag orkar. just nu ska det bli skönt att bara slänga sig på sängen och sova några timmar. kramar (förlåt för ett evighets inlägg. och tack till alla er som läste! )